Ändringar i terminologin

På svenska språket i G5 har det skett en del förändringar i terminologin från G4 för att uppdatera språkbruket i programmet. Vissa termer har blivit förlegade med åren. Exempelvis har Lista bildskärm bytts ut mot Hämta. Lista bildskärm kommer från en tid då användare antingen valde att skriva ut eller lista på bildskärmen. Att hämta syftar helt enkelt på att hämta data från datakällan (den listtyp du har valt).

Nedan följer en förteckning över några av de större förändringarna och nya orden i svenska terminologin.

Det har även skett ett antal förändringar i den engelska terminologin i G5. På denna länk kan du läsa om de förändringarna: Ändringar i engelsk terminologi

Benämning i G4	Benämning i G5	Exempel/Förklaring
Alternativ valtext	Alternativ benämning
–	Artikelnod / Nod En nod är en ingående tillverkad artikel på en viss nivå i en artikelstruktur. En nivå i strukturartikeln kan innehålla flera noder. Noden på högsta nivån kallas huvudartikel (order).	I en tillverkad strukturartikel kallas ingående tillverkade artiklar för artikelnoder. I en underliggande nivå kan det ingå en eller flera artikelnoder som i sin tur har sina ingående operationer och material.
Attestansvarig	Attestkod
Avvikelse	Ärende	Avvikelse är utbytt för det vidare begreppet ärende.
Beställningsbild	Selektering	Selekteringsflik i listrutiner.
Blankett	Dokument	Blankettinställningar → Dokumentinställningar.
Chargenummer Chargenummer är ett nummer som används för spårbarhet. Det är leverantörens batchnummer, alternativt chargenummer, som kopplas till vårt batchnummer på en lagerplats.	Batchnummer Batchnummer är ett nummer som används för spårbarhet för en sats eller batch av artiklar. Ett köpt material kan ha ett batchnummer som ska kunna spåras till ett visst chargenummer från en leverantör.	Chargenummer finns även i G5, men är det nummer som du kan få med en leverans från leverantören.
Deloffert	Relaterad offert
Diffkod	Bortskrivningskod	Bortskrivningskoder används för avskrivning av fakturor, genom att fakturors restbelopp sätts till noll vilket gör att fakturorna hanteras som fullt betalda. Bortskrivningskoder också användas t.ex. för efterhandsrabatter och öresavrundning. Bortskrivningskoderna används i rutinerna Inbetalningar och Utbetalningar.
Direktregistrerad kostnad	Direkt projektrapportering
Dokument	Fil	Dokumentkoppling → Filkoppling. Externa dokument → Externa filer.
Dokumenttyp	Bilagstyp
EDI EDI är en förkortning av Electronic Data Interchange. EDI handlar om att utbyta elektroniska affärsdokument med sina affärspartners, t.ex. kunder och leverantörer. Begreppet EDI är ganska brett och diffust och kan många gånger användas om alla typer av dokument som man skickar elektroniskt, även om det kanske är frågan om PDF-filer via e-post eller att publicera affärsdokument på en webbsida. Det vi menar med EDI och vad man traditionellt brukar mena med EDI är strukturerade affärsdokument, som följer givna standarder, som man skickar eller tar emot elektroniskt och som sammanställs och tolkas automatiskt av och integrerat med kundens/leverantörens affärssystem.-kopplingar	EDI-konfigurationer	EDI-konfiguration är en sammansättning av 1: EDI-kanaler, som styr riktning (Import/Export) och typ (Fil/FTP), och av 2: EDI-beteenden, som innehåller kopplade kunder och inställningar (det som i G4 låg i "Extra Information" på kunder, leverantörer och som systeminställningar).
Effektivitetsfaktor	Simuleringsfaktor
EOK	Orderkvantitet	Ekonomisk orderkvantitet (EOK) → Orderkvantitet.
Fri tillvalstext	Utökad beskrivning
Förkalkylerad tid	Planerad tid	Inställning på produktionsgrupp.
Fördelning enligt förkalkyl	Buntstämpling Buntstämpling av operationer i stämplingsterminalen innebär att flera olika operationer startas och avslutas samtidigt och den avrapporterade tiden fördelas rättvist mellan dem. Tidsberäkningen fördelar tiden utifrån planerad tid och antal från förkalkyl samt det avrapporterade antalet. Buntstämpling kan t.ex. göras för kapningsoperationer, då flera operationer har samma råmaterial och dessutom korta ledtider. Detta för att undvika onödigt arbete med rapportering.	Inställning på produktionsgrupp.
GAN	Kundnummer speditörer	GAN heter nu Kundnummer speditörer, dvs. vilken kunds kundkod jag som köpare har hos speditören (om köparen betalar frakten). Om det är säljaren som betalar frakten så är detta den kundkod som säljaren har hos speditören.
Gruppering	Presentation	I listrutiner väljer du en presentation av en vald listtyp. Det är hur listan ska grupperas. Du kan även skapa egna presentationer till en listtyp.
GS1-kod	Andra artikelidentiteter	För EDI finns en ny tabell i artikelregistret för att hantera en eller flera typer av artikelidentiteter på en artikel. I EDI-flödet används dessa artikelidentiteter istället för GS1-kod (som inte räcker till för alla EDI-varianter).
Inköp utan order	Inköpskonto
Kapacitetsfaktor	Antal maskiner / Antal personer
Kod (i vissa fall)	Nummer	T.ex. Kundkod heter nu Kundnummer (däremot finns både Artikelkod/Artikelnummer).
Krav	Påminnelse	T.ex. Kravtexter heter nu Påminnelsetexter.
Kundkod-EDI	Alternativt kundnummer
Lista bildskärm	Hämta	Hämta data till lista.
.	plugin	Kan t.ex. vara ett betalningsformat eller ett import-/exportformat.
Parametrar	Inställningar	Systemparametrar → Systeminställningar.
Preliminärbokad	Kopplad, ej definitivbokad
Produktionsgruppsanalys	Operationslista	Rutinnamnet är ändrat för att bättre spegla vad rutinen gör.
Startsida	Skrivbordskonfiguration
-	Strökund En kund som köper vid enstaka tillfällen. Strökund är ett kundnummer som används till olika kunder för engångsförsäljningar. Därmed behöver dessa kunder inte registreras i kundregistret.	Strökund är ett kundnummer som används till olika kunder för engångsförsäljningar. Därmed behöver dessa kunder inte registreras i kundregistret.
Stycklista	Material	Stycklista heter nu Material i rutinen Beredning.
Systemvaluta	Företagsvaluta
Systemvård	Generella register	Modul.
Tilläggsfunktion	Tillval
-	Transaktionstyp	Avser den typ av affärstransaktion som importeras/exporteras via EDI. T.ex. kundorder, ordererkännande och kundfaktura.
Underobjekt	Konteringsdimensioner Konteringsdimensioner är något som större företag använder sig av i bokföringen för att dela upp verksamheten och därmed lättare kunna följa det interna resultatet. Konto är en dimension men vanligtvis väljer större företag att använda sig av dimensionerna kostnadsställe (KST), kostnadsbärare KB och projekt. Utöver dessa går det att skapa andra dimensioner i Monitor ERP för att passa er verksamhetsuppföljning.	För att tydliggöra det går att skapa/använda flera dimensioner i G5 än i G4.
Verkstadsinformation	Tidrapportering	Modul.
Verifikat	Verifikation